Frida är Sveriges arkitekters representant i Boverkets byggråd. Byggrådets 91:a möte har ägt rum, hos Boverket i Karlskrona. Byggrådet är det äldsta nätverket i Sverige som omfattar samtliga intressen i bygg- och fastighetsbranscherna. Byggrådet har ca 25 ledamöter som representerar olika delar av bygg- och fastighetssektorn. Brukarorgan, byggherrar och fastighetsägare, kommunala organ, producenter, finansieringsorgan och försäkringsgivare samt yrkesföreningar och sakfrågeföreningar, bla Sveriges arkitekter. Byggrådet ska fungera som ett stöd för Boverket i frågor av större vikt när regler utarbetas om byggnaders grundläggande egenskaper. Syftet med rådets möten är ömsesidigt informationsutbyte.
Särskilt intressanta frågor för oss arkitekter på möte nr 91 var:

Bygglovsfria åtgärder

Förra regeringen uppdrog år Boverket att utreda om fler åtgärder kunde vara bygglovsfria. Boverket ville inte undanta fler åtgärder men kom motvilligt fram till ett förslag, enligt vilket ändringar som inte har stor allmän påverkan, i områden som inte anses särskilt värdefulla och där det inte finns en befintlig detaljplan, skulle kunna genomföras utan bygglov. Till exempel omfärgning av fasad, byte av takmaterial, mindre tillbyggnader som burspråk och balkonger. Anmälan ska fortfarande göras och byggherren är ansvarig för att kraven i PBL, BBR och PBF uppfylls. Kommunerna ska, om möjligt, i förväg höja lovplikten i särskilt värdefulla områden. Kommunerna får ökat tillsynsansvar.
Kritik mot förslaget har handlat om estetik som kommer på skam, att det blir svårt att avgöra vad som är stor påverkan, att förslaget blir i princip verkningslöst eftersom befintliga detaljplaner inte omfattas. Tillsynen är redan obefintlig och nu får kommunen ökat tillsynsansvar. Det blir svårt och dyrt att ändra en olägenhet i efterhand. En balkong som skuggar och skapar insyn kanske måste rivas! Stadsarkitekternas representant i Byggrådet påpekade att bygglovsarkitekter byts ut mot jurister. ”Bygg först så får vi se sen”- förfarandet leder till tvångsåtgärder och alla tvångsåtgärder blir nämndbeslut. Två, tre sådana ärenden per år är vad de flesta kommuner orkar med. ”Kommunerna måste ta sitt ansvar” säger Boverket.

Föreskrifter ändring och ombyggnad

Boverket arbetar med utkast till nya regler om ändring av byggnad, med särskild inriktning på ombyggnad.

Det finns otydligheter i regelverket och missuppfattningar florerar. Nybyggnadskraven gäller inte rakt av vid ombyggnad. Kraven tillämpas på ändrad del. Åtgärder ska vidtas nät det är tekniskt och ekonomiskt rationellt. Det är fortfarande en bedömningsfråga och svårt att veta vilka krav som kommer att ställas men kommunen kan lämna villkorsbesked.

Kraven gäller för hela huset om det är rimligt, eller för endast ombyggnaden om det inte är rimligt. Hänsyn ska tas till:
Varsamhetskravet
Förvanskningsförbudet
Ändringens omfattning
Byggnadens förutsättningar

Tillgänglighetskraven gäller alltid om det inte är ”uppenbart oskäligt”.

Hos Boverket finns en lista med 120 certifierade sakkunniga som svarar på om varsamhetskravet och förvanskningsförbudet uppfyllts.

BBR
Boverket har påbörjat sitt arbete med att se över byggreglerna. Det ska bli tydligare och lättare att läsa och följa BBR. Kontrollerbara krav ska finnas. (För att förhindra till exempel takras och fuktskador.)

Hållbar stadsutveckling

Regeringen har gett fem myndigheter i uppdrag att skapa en plattform för hållbar stadsutveckling. Plattformen ska bidra till samverkan, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte på lokal, regional och nationell nivå. 10-11 december anordnas plattformsdagarna i Stockholm. Plattformsdagarna vänder sig till alla som arbetar med eller påverkar hållbar stadsutveckling.

Byggrådets protokoll finns här:

http://www.boverket.se/sv/byggande/uppdrag/boverkets-byggrad/